Bakom siffrorna – Hur hållbar är stenull?

Stenull är ett obrännbart och slitstarkt isoleringsmaterial som möjliggör energieffektivt byggande. När det gäller mineralullens miljöpåverkan är det nästan alltid förhållandet 1:200 som nämns. Vad betyder det egentligen?

Ansvarsvärlden bygger på siffror. Mer specifikt bygger den på år och procentsatser som mäter det gemensamma arbetet för att övervinna klimatförändringarna. Det är siffror som kan vara ganska hänsynslösa.

Inom EU står byggnader för cirka 40 % av den totala energiförbrukningen i unionen. Byggnader står även för mer än en tredjedel av utsläppen av växthusgaser. I Finland har t.ex. CFCI (Confederation of Finnish Construction Industries) räknat ut att den byggda miljön genererar 17,1 miljoner ton koldioxid årligen. Det är mycket mer än vad till exempel transportsektorn släpper ut.

Men det finns bättre och något mer optimistiska siffror. EU har satt upp som mål att Europa ska vara den första klimatneutrala kontinenten år 2050. Planen är att åtminstone halvera utsläppen till 2030.

Owens Corning Paroc har åtagit sig att bidra till att detta mål kan nås.

Det finns en annan siffra som är viktig för dessa mål. Förhållandet 1:200. En studie* av Eurima (The European Insulation Manufacturers Association) sammanfattar vad som är viktigt; för varje ton CO2 som bildas vid tillverkning av typisk mineralullsisolering, hindras cirka 200 ton CO2 från att släppas ut under en 50-årsperiod. Så mycket förbättrar isolering ökar byggnaders energieffektivitet.

Siffrorna 1 och 200 är båda viktiga när det gäller klimatförändringarna.

Stenull är en klimatsköld

Låt oss börja med den större delen av förhållandet, siffran 200. Enligt många experter är den avgörande för arbetet mot en uppfyllelse av målet om ett klimatneutralt Europa.

Mineralull, såsom PAROC Stenull, är det mest använda isoleringsmaterialet i Europa. Owens Corning Parocs material är beprövade eftersom de är obrännbara, robusta, återvinningsbara, ljudabsorberande och fuktbeständiga.

De skapar en klimatsköld som omsluter byggnadens väggar och tak och minskar på sätt drastiskt den energi som behövs för uppvärmning, kylning och användning.

Ordet ”drastiskt” kan kanske först låta som en överdrift, men siffrorna talar för sig själva. Eurima (European Insulation Manufacturers Association) hänvisar till en studie ** av Material Economics, att 85 % av de utsläpp av växthusgaser som genereras av det europeiska byggnadsbeståndet kommer från den energi som behövs för uppvärmning, kylning och användning. Med bättre isolering skulle byggnaderna förbruka betydligt mindre energi och generera avsevärt mindre utsläpp.

Den goda nyheten är att vi är på god väg inom detta område med nya byggnader och de som har byggts de senaste åren. I ett antal länder, som Finland och Sverige, måste nya byggnader uppfylla strikta kriterier gällande energieffektivitet.

Men alla hus i Europa är inte nya. EU-kommissionen har beräknat att 85 % av byggnaderna i EU byggdes för mer än 20 år, då energieffektivitetskraven inte var lika hårda som idag. Det innebär att det finns miljoner och åter miljoner hus där energin försvinner ut genom väggar och tak.

Dessbättre har vi en lösning på det: renovering av gamla byggnader och eftermontering av isolering för att möta dagens krav med slitstarkt isoleringsmaterial av hög kvalitet.

EU-kommissionen presenterade sin Renoveringsvåg, en strategi för att förbättra byggnaders energiprestanda, i oktober 2020. Den omfattande strategin ska dubbla renoveringstakten och bland annat säkerställa att renoveringar leder till bättre energieffektivitet.

Både investeringar och incitament krävs. Eurima anger i sitt positionspapper att om renoveringen av gamla byggnader i Europa skulle ligga kvar på den nuvarande årstakten på en procent, skulle det ta hundra år innan den byggda miljön når koldioxidneutralitet

Det finns inget som stenull

Stenull framställs i en energieffektiv process som, beroende på vilket bränsle och vilken teknik som används, ger upphov till koldioxidutsläpp under framställningen. Sett till en byggnads samlade koldioxidavtryck är effekten av olika isoleringsmaterial mycket begränsad, men Owens Corning Paroc vill trots det få ner siffrorna ytterligare.

Vad krävs det då för att halvera de utsläpp som tillverkningen av mineralull genererar och, i slutändan, helt eliminera utsläppen?

Först och främst krävs det att man investerar i ny teknik och den cirkulära ekonomin, det anser Mats Björs, CEO på Swedisol (branschföreningen för ledande mineralullstillverkare i Sverige).

"Jämfört med konkurrerande material har mineralull den fördelen att det kan återvinnas och användas på så många olika sätt. Andra isoleringsmaterial, som träfiberisolering och plastisolering kan bara återvinnas genom att man bränner den och återvinner energin. Framväxandet av en cirkulär ekonomi är fantastisk för mineralullsisolering."

Björs tankar är i linje med det berömda citatet av den franske presidenten Emmanuel Macron att ibland när man gör val, måste man kunna ha mer än två saker i huvudet samtidigt – eller några siffror.

"Mineralull är ett utmärkt isoleringsmaterial som gör att byggnader inte bara blir extremt energieffektiva utan även brandsäkra. Detta är något som är unikt för mineralull. Eftersom mineralull även ger minimala utsläpp under tillverkningen är det praktiskt taget oslagbart."

Pekka Vuorinen, chef för Miljö och energi, på CFC ( Confederation of Finnish Construction Industries) intervjuades också för denna artikel.

* Eurima (2013), Mineral Wool – Putting Natural Resources to Work for the Benefit of our Planet

** Material Economics (2018), The Circular Economy: A powerful force for climate mitigation